Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.

Hösten i skogen är inte en hektisk årstid på samma sätt som våren då allt verkar hända på en gång: nya fågelarter dyker upp dagligen, nya blommande växter likaså. För den som vill följa med allt och inte missa något kan våren rentav blir stressig. Då är det lugnare på hösten, det finns tid att begrunda och filosofera.
Och det mår vi bra av. En uppsjö av undersökningar visar att mänskans hälsa – både den psykiska och den fysiska – gynnas av rekreation i naturen. Och för oss finländare är skogen och speciellt skog i naturtillstånd speciellt viktig. Det finns knappast något mer rogivande än att gå i mjuk mossa och lyssna till trädens sus och asplövens prasslande under fötterna. Doften av förmultning hör också till och påminner om materiens ständiga kretslopp i naturen.
Fågellivet går på sparlåga i skogen under hösten, men de arter som finns kvar piggar upp skogsvandringen. Meståg stöter man på förr eller senare, en orre eller tjäder brakar kanske upp framför en och någonstans hackar en hackspett. Ju äldre skog, desto mera död ved och större sannolikhet att stöta på tretåig hackspett. 

I den gamla moskogen ligger mossbelupna förmultnande stammar på marken och torrakor med grå patina sträcker sina armar mot himlen. Det här är ett både estetiska tilltalande och biologiskt intressant inslag i skogs-naturen. Stammarna är värda en närmare undersökning eftersom de ofta på hösten är bevuxna med tickor.
Goda matsvampar i all ära (dem hittar man också i gammelskogen) men tickorna är intressanta på sitt eget speciella sätt. De berättar om skogens värde ur naturskyddssynvinkel och en del är indikatorarter för gammal, orörd skog. Det går att lära sig arterna någorlunda lätt, till exempel med hjälp av Tuomo Niemeläs utmärkta bok Käävät – puiden sienet.
Skogsaktivisten Birthe Weijola från Vasa berättar:
– Att lära sig de vanligaste arterna och indikatorarterna för gammelskog är någorlunda lätt om man går in för det på allvar. Totalt finns det cirka
235 tick-arter i Finland. Själv lärde jag mig tickor genom att samla ett eget "tickherbarium" och delta i inventeringar tillsammans med sådana som kan tickor.

Här under ger vi exempel på utfärdsmål i gammal moskog på olika håll i Svenskfinland. Det är inte mycket som finns kvar av den varan efter att ekonomiskogsbruket dominerat så länge, men här och där finns små oaser bevarade.


Höstliga utfyktsmål

1. Ilveskallio  
– forskningsområde (LUKE) i Lappträsk, Ingermansby
– en del naturskyddsområde 
– gammal grandominerad skog, flera berg, även nyplanterad skog
– rik förekomst av lavar och tickor, tiotals hotade arter
– specialitet: tretåig hackspett  


2. Stensböle
– fredade skogar och myrmark, ca 6 km sydost om Borgå centrum
– gammal grandominerad moskog
– rikligt med död ved, tickor och andra svampar
– vandrings- och motionsled
– rastplatser med eldstad


3. Meiko
– Natura 2000-område på gränsen mellan Kyrkslätt och Sjundeå
– ca 5 km nordväst om Kyrkslätt centrum
– nästan 200 ha, består av flera delar
– gammal moskog med inslag av ek, rikligt med död ved
– bl.a. tallticka, björkeldticka, vedticka
– ödemarkskaraktär, sjöar och bäckar med klart vatten


4. Fiskars skogar
– ca 5 km norr om Fiskars bruk i Raseborg
– mestadels orörda äldre moskogar mellan klarvattensjöarna Åsensjön, Foudinlammi och Stora Simi
– tretåig hackspett, smålom i sjöarna
– området privatägt, skogsvägarna inte öppna för privatbilism

5. Tykö (Teijo)
– Finlands nyaste nationalpark mellan Salo och Kimito
– skog av varierande typ, myrar, bäckar, sjöar
– sammanlagt ca 50 km markerade stigar
– rastplatser med eldstad, vindskydd, stugor, naturum

6. Lillnäsberget
– natureservat (ca 50 ha) i Saltvik,Kastelholm, 23 km norr om Mariehamn
– uppe på bergsplatån gammal hällmarksskog, rikligt med lavar och död ved
– i dalgången Klevet frisk , delvis lundartad blandskog, rikligt med död ved
– ståtlig förkastningsbrant mot väster


7. Omakotikultala (Eoskullen)
– ca 7 ha stort skogsområde 4 km norr om Kristinestads centrum
– ägs av staden, rekreationsområde med stigar och rastplatser
– praktfulla gamla granar och tallar, mycket död ved
– rikligt med tickor
– häckande ugglor

8. Öjen
– strax norr om Sundom by, Vasa
– Natura 2000-område, delvis oskyddat
– gammal barrskog, äldsta träden 200 år
– rikligt med död ved, bl.a. ullticka
– naturstig, rastplats

9. Djuplottbacken 
– statsägt Natura 2000-område (43 ha)
– i Pedersöre, Lappfors by, på gränsen till Kronoby
– gammal granskog, rikligt med gamla grova aspar
– i nordväst grankärr i naturtillstånd, stora klibbalar 
– ställvis lunglav
– rikligt med död ved och tickor, bl.a. ullticka, vedticka, stor aspticka
– tretåig hackspett och flygekorre



 

Höstvandring. Foto Magnus Östman

 

Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Raesultat för skogar

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.