Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Bland de naturskyddsområden som Forststyrelsen äger och förvaltar finns många riktiga naturpärlor. En del ligger ute i skärgården, men också inlandet bjuder på fin natur värd att besöka – inte minst nu under våren. Tuija lyfter speciellt fram Kvarkens världsarv och de nya möjligheter som nu finns att bekanta sig med den unika landhöjningsskärgården. 
– Enklast bekantar du dig med Kvarkens unika landhöjningsskärgård vid Svedjehamn ute på Björkö. Här får man en fin överblick av de istida de Geer-moränerna från det höga utkikstornet, som ligger vid den fyra kilometer långa naturstigen som går runt Bodvattnet, berättar Tuija.
Bodvattnet är ett av många exempel på hur landhöjningen fått tidigare havsvikar att avsnöras från havet och bilda glosjöar. I bäcken som förbinder Bodvattnet med havet stiger tusentals fiskar under lektiden på våren – ett naturskådespel som är väl värt att uppleva.
Från Svedjehamn finns flera möjligheter till båtkryssningar i Världsnaturarvet. Härifrån går det också att få skjuts ut till fågelparadiset Valsörarna. Skärgårdsområdet kring Replot med sina grunda vatten och vindskyddade vikar och sund lämpar sig utmärkt för kajakpaddling.
Tuija Warén rekommenderar också Sommarö fort vid Södra Vallgrund på södra delen av Replotlandet. 
– Här finns en knappt tre kilometer lång naturstig som går genom skog och förbi en restaur-erad skogsbäck.
På Sommarö fanns tidigare ett kustartillerifort. De flesta av försvarsmaktens byggnader är rivna, men den gamla vaktstugan finns kvar. Den kan hyras för kortare perioder.

 

Österbottniska naturpärlor:

1. Valsörarna

Ögrupp som domineras av ljung- och enbevuxna hedar och steniga vatten. Fågelstation och gammal fyr med tillhörande byggnader. Nås med egen båt eller med båttransport från Svedjehamn. Besökare bör hålla sig till den 2,5 kilo­meter långa natur­stigen. Foto: Tuija Warén

2. Svedjehamn

Utkikstorn, naturstig, landhöjnings-natur. Foto: Bamce Fabritius (översta bilden)

3. Mickelsörarna

Stor arkipelag som numera hör till Vörå. Delvis naturskyddsområde med rikt fågelliv. Paddlingseldorado. På Kummelskär finns en naturstation med gästhamn, kafé, bastu och inkvartering i små rum. Naturstig genom landhöjningsskog. Foto: Magnus Östman

 

4. Västerö

Vandringsleder av olika längd (3–12 kilometer) längs stränder (Natura 2000) och genom gammelskog i Vörå kommun. Branta strandklippor med havsutsikt mot Mickelsörarna. Ödestuga, tältplats, rastplatser och allmän brygga. Foto: Kristian Frantz

 

5. Sommarö fort

Sandstrand, stranklippor, glosjö, myrar, restaurerad skogsbäck, frodig lövskog och torr tallskog. Naturstig. Foto: Magnus Östman

 

 

6. Rönnskären

Ögrupp med Finlands äldsta bevarade träbåk som landmärke. Gammal lots/sjöbevakningsstation och fiskeläge som nu ägs av Forststyrelsen. Tre stugor kan hyras. Mycket rikt fågelliv. Foto: Magnus Östman

7. Öjen

Gammelskogsområde (Natura 2000) med mycket tickor ca 4 kilometer från Vasa centrum. Naturstig (4,5 kilometer) lämplig för dagsutflykter. Foto: Birthe Weijola


8. Risö vandringsled

Skogsstig (4,9 km) farbar även med cykel. Spång ut i vassen till fågeltorn med utsikt över Södra Stadsfjärden.
Foto: Tuija Warén

9. Levaneva

Stort myrkomplex (33 kvadratkilometer) på gränsen mellan Laihela och Kurikka kommuner. Kan nås med buss från Seinäjoki och Vasa. Vandringsleder (13 och 50 kilometer), spångar över myrar, utkikstorn, rastplatser, tältplats och ödestuga. Ursprunglig myrnatur med bl.a. häckande dvärgbeckasin, rödspov och smalnäbbad simsnäppa. Foto: Peter Nylund

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Raesultat för skogar

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.