Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

– Det där är min närskog. Där bor flygekorren och sparvugglan och på våren blommar tibasten. Och det är framför allt en jättevacker skog att vandra i, säger Krister Welander.
Vi står på gården bredvid hans hus i norra Sjundeå och tittar ut mot skogen på andra sidan en åker, där får tidigare gick på bete. Redan på långt håll syns det att skogen är betydligt mer mångformig än vanlig ekonomiskog. Skogens silhuett mot himlen ser ”taggig” ut eftersom träd av alla storlekar tillåts växa här. Nu på senhösten lyser granna aspar och björkar kontrastrikt mot de mörka granarna. Det är något helt annat än de virkesåkrar med ett enda dominerande trädslag som är så vanliga.

Krister Welander var en av de första i hela landet som år 2005 lät skydda sin skog enligt det statliga skyddsprogram som senare kom att gå under namnet Metso. 
Welanders skog bjuder på många exempel på hur man enkelt kan bidra till att bevara skogsnaturens mångformighet i sin närmiljö, oberoende om man låtit freda sin skog eller inte. Det här kan gälla allt från artrika insektssamhällen till variationsrika skogslandskap kring ditt hus eller sommarstuga. 

En fjärdedel av skogens arter är i något skede av sin livscykel beroende av död ved. I ekonomiskogarna, där träden sällan tillåts självdö, är volymen död ved markant mindre än i äldre skogar, där naturen fått sköta sig själv. Enligt den senaste riksomfattande skogsinventeringen är mängden död ved nästan fyra gånger större i fredad skog än i ekonomiskog. Därför är också den biologiska mångfalden i regel klart större på områden med skyddad skog än i skog där träden alltid avverkas då de uppnått en viss ålder.
I Krister Welanders skog ligger rikligt med trädstammar i olika stadier av förmultning på marken. Här finns allt från klenare stammar till grovstammiga granar som stjälpt i stormar och dragit rejäla rotvältor med sig. De äldre lågorna har fått ett tjockt täcke av mossa, vilket skapar en stämning av trollskog – en skog med mycket död ved har definitivt också estetiska värden.

Att låta mängden död ved öka i sin skog är den viktigaste åtgärden man kan företa sig för att gynna skogsnaturens mångfald. Låt alltså vindfällen ligga kvar och gallra inte bort döda eller döende träd. Dessa blir förr eller senare hemvist för vedlevande insekter, tickor, lavar och mossor. Det är bland de här organismgrupperna man hittar de flesta rödlistade arter som lider av bristen på död ved i ekonomiskogarna.
Många av arterna är beroende av att det kontinuerligt finns tillgång på död ved. Dem kan man som skogsägare hjälpa genom att fälla enstaka träd och låta stammarna långsamt förmultna. Genom att kapa träd på någon meters höjd över marken skapas högstubbar som hackspettar gärna hackar ut sina bohål i. Högstubbarna blir i ett senare skede lätt bostäder för mesar och andra hålhäckande fåglar. Har du riktigt god tur kan du få en lappuggla att bygga sitt bo ovanpå en högstubbe.

I ekonomiskogarna gynnas i regel gran eller tall på bekostnad av lövträden. Det har lett till att lövskogs- och speciellt lundskogsarterna blivit lidande. Har du lundartade inslag i din skog, såsom lind, ek, alm och hassel, lönar det sig att hålla efter granarna, som annars
lätt tar över och genom sin beskuggning får lövträden att tyna bort. Om marken inte beskuggas av gran får också lundens örter en chans. Sådana är till exempel nästrot, myskmadra (se Finlands Natur nr 2/2016) och ramslök, som alla klassas som hotade i Finland. Även vanliga arter, såsom blåsippa och liljekonvalj, gynnas om granar avlägsnas så att solljuset bättre når marken.


I Welanders skog finns ett antal ståtliga gamla aspar. Sådana lönar det sig att låta stå kvar eftersom de är hemvist för fler hotade arter än de flesta andra trädslag. Aspens bark avger ämnen som får regnvattnet som rinner längs stammen att bli basiskt, vilket gynnar förekomsten av vissa lavar. Enbart eller huvudsakligen på asp växer inte mindre än fem starkt hotade eller sårbara lavarter. På gamla aspstammars nedre del kan man med god tur hitta små spolsnäckor. Även bland dem finns flera hotade arter.
Äldre aspar angrips ofta av tickor och röta som gör nedre delen av stammen ihålig, medan trädet kan fortsätta att växa i toppen. I rötskadad asp-ved lever bland annat larver av 10 hotade skalbaggsarter. En grupp skalbaggar som har många aspspecialister är de ståtliga långhorningarna, 13 arter av dem lever helt eller delvis på asp som larv. 
Också gamla sälgar är värda att spara eftersom de hyser en rik insektsfauna. Om luftfuktighet och ljusförhållandena är de rätta kan den rödlistade lunglaven växa på stammen av gamla sälgar.

Welanders skog är starkt kuperad och omfattar bland annat ett mäktigt klippstup. Nedanför stupet rinner en skogsbäck. Båda är exempel på viktiga livsmiljöer som enligt skogslagen bör bevaras inom ekonomiskogsbruket. I naturskyddslagen finns ytterligare ett antal naturtyper vars särdrag inte får ändras. Det här gäller givetvis även då man inte i första hand utnyttjar sin skog för ekonomisk vinning. Också då man väljer att ta ut mindre mängder ved för husbehov bör de här ”lagobjektens” särdrag bevaras. 
Mer information om de viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen finns (även på svenska) på Skogscentralens hemsida. De skyddsvärda naturtyperna enligt naturvårdslagen finns beskrivna på miljöförvaltningens hemsida.

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Raesultat för skogar

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.