Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.

Det trädet eller den skogen kan du förstås aldrig återfå. Och jordmånen och levnadsbetingelserna kan ha förändrats på grund av hygget. Om du också planterar samma trädart på samma plats överlever det nya trädet kanske inte. Och hur har lokalsamhället förändrats? Varför höggs skogen ner från början? Kanske den nya skogen måste se helt annorlunda ut för att inte gå samma öde till mötes. 
– Skog kan inte bara konserveras eller skyddas med militärens hjälp, vilket jag har upplevt i Etiopien. Man måste kunna erbjuda alternativ åt byborna. Kanske plantor för att de ska kunna skapa små trädbestånd vid åkertäpporna eller planteringar skötta av byalag. Då får naturskogen stå kvar, säger Jörn Laxén. 
Laxén delar sin tid mellan Tropikinstitutet i Vik och en mindre skogskonsulteringsbyrå han är själv delägare i. Han ser sig främst som en skogskonsult och pragmatiker och erkänner att hans akademiska kolleger ibland ser på honom med ett visst mått av misstro och även lite avundsjuka. Han har den ena foten i företagsvärlden och den andra bland akademikerna. Projekten han jobbat med i Asien och Afrika har finansierats med allt från biståndspengar till skogs- eller oljebolagsmedel. Skoglig miljöekonomi är hans specialitet.

 

Laxén anser att vi är tvungna att acceptera att en stor del av skogarna i tropikerna kommer att se annorlunda ut i framtiden. De rena naturskogarna blir allt färre. Samtidigt kommer det intensiva lantbruket med monokulturer att minska. Utvecklingen går mot multifunktionella agroforestryområden, trädjordbruk. Asien leder vägen och Afrika följer efter. Han har sett odlingslotter i Uganda där upp till 20 olika växtslag och träd samsas på små arealer, i skikt under och ovanför varandra; rotfrukter under markytan, markgrödor, låga buskar, högre bananträd, fruktträd och träd som ger pålvirke och timmer. Det kan också finnas husdjur, honungsbin och fiskar med i odlingssystemet. Riskerna för att skördarna slår helt fel minskar och byborna har flera skördesäsonger under året, vilket ger en jämnare ström av inkomster.
– Problemet är att det finns ett silotänkande inom förvaltningen som är uppdelad i sektorer med smala mandat. Det måste vi komma ifrån. Man kan inte längre tänka i termerna skogsbruk och lantbruk, menar Laxén.  

Så här kommer utvecklingen i tropikerna att gå enligt Laxén. Skogsmarkerna minskar, de intensivt odlade arealerna likaså och det uppstår ett mellanting mellan dem, ett multifunktionellt landskap. När funktionerna av skogs- och lantbruk sammanslås behöver det samma ske på administrativ nivå. ( ICRAF 2010)

För att avlägsna flaskhalsarna i landsbygdsutvecklingen efterlyser Laxén en genomgripande planering av större landskapshelheter, till exempel hela vattentillrinningsområden där flera landsbygdssektorer inkluderas och planeringen är långsiktig. Han är kritisk till finansieringsmekanismerna för klimatrestaurering kopplad till kolutsläppshandeln genom REDD+ programmet. Tanken med REDD+ är att rikare länder ger länder i tredje världen ekonomiska sporrar för att de ska minska kolutsläppen och öka kolbindningen på landsbygden. Förenklat: för att de ska bevara skogen. 
– Mindre REDD+ projekt snedvrider utsläppshandeln, eftersom ersättningarna för kolet är överstora i förhållande till marknadsvärdet. Större nationella eller regionala REDD+ projekt skulle binda  så mycket kol att ingen kunde finansiera projekten. 
Enligt Laxen skulle det enda sättet att få större projekt lönsamma vara att aktiviteterna inom projekten vore lönsamma i sig själv, utan kolersättningar. Ett problem är att länderna i tredje världen har för stora förväntningar av kolersättningarna. Laxen tillägger att det kan vara fråga om många tiotals miljarder som skulle behövas för ett större nationellt projekt. 

I fjol slutförde Laxén ett förberedande REDD-projekt i Nepal som gick ut på att värdera Nepals skogar och skogliga tjänster åt den nepalesiska regeringen. I år har han varit med och planerat strategin för ett nationellt REDD+ program i Etiopien.
– Bland annat Norge som varit med och stött REDD+ från starten pumpar in alldeles för mycket pengar i marginella projekt, bara för att hålla REDD vid liv. Projekten kan i sig vara värda att finansiera, anser Laxén, men de är fel designade.
Laxen tycker att de borde stödja sig finansiellt på andra nyttor än bara kolbindning, t.ex. ekologiska, kulturella, näringsmässiga och hälsofrämjande sidoeffektsnyttor.Sällan utvärderas sidoeffekterna, vilket enligt Laxen gör att man skapar en snedvriden, överstor kolfinansiering för projekten.  
Allt fler europeiska stater minskar biståndspengarna, men Laxén verkar kunna acceptera att det sker, också att Finland skär ner pengarna för utvecklingssamarbete med 200 miljoner euro nästa år. Han hoppas och tror att regeringens stöd för businessverksamhet ska uppmuntra till en växande privatsektor, inklusive lokala företag som följer konceptet hållbar utveckling och anställer lokalt. Då behövs det hjälp av företag från utvecklade länder tills det lokala företagen klarar sig själva eller tills företagen tillsammans utvecklar ett internationellt handelskoncept.

De finländska skogsbolagen kan idag vara rätt goda samarbetspartners. Enligt Laxén har hållbarhetstanken under de senaste åren mognat inom de finländska skogsbolagen. Framför allt aktar de sig för att få negativ publicitet.
– Förr var hållbar utveckling bara ett plåster som skogsbolagen klistrade på ett industriprojekt och lyfte upp i sin marknadsföring trots att de inte själva kanske ens förstod vad det innebar, minns Laxén.
Laxén betonar att skogssektorn ofta får hela skulden för avskogning trots att helt andra intressen driver på. Det är de bakomliggande orsakerna man måste komma åt;  felaktig nationell politik, lantbruksexpansion, dålig familjeplanering eller arbetslöshet. Tar man itu med orsakerna kan man rädda skogen. Det kan också ske i mycket liten skala, lokalt.
– Om man till exempel subventionerar och ordnar med lån så att hushållen själva investerar i energisnåla kokenheter sparar de brännved. Det gör att många träd får stå kvar. Och lösningen återbetalar sig själv.

Artikeln har producerats med stöd (biståndsmedel) från utrikesministeriet

Naturskogar försvinner

Enligt FAO:s rapport, The Global Forest Resourses Assessment 2015, har vi förlorat omkring 129 miljoner hektar naturskog i världen sedan år 1990. Det motsvarar en yta lika stor som Sydafrika. Men minskningen sker i en något långsammare takt än förr och på vissa håll syns det en ljusning. Exempelvis Kina har satsat på återskogning. Det är framför allt i Sydamerika och i Afrika de största hyggena skett. Träden har också ofta återkommit till lantbrukslandskapen utanför naturskogarna. Världsbanken (2002) estimerade att omkring 1,6 miljarder människor i världen är beroende av skogen för sitt uppehälle.

 
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Raesultat för skogar

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.