Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.

Tänk dig ett grönt bälte som sträcker sig tvärs över den afrikanska kontinenten, från Dakar i väst till Djibouti i öst. En över 7 000 kilometer lång och 15 kilometer bred grön mur genom Sahara och Sahel. En mur som går igenom några av världens mest utsatta regioner, både med tanke på ekosystemet och på människorna som bor där.
Handlingsprogrammet för The Great Green Wall lanserades 2007 av Afrikanska unionen och stöds i dag av 20 länder och ett stort antal nationella och internationella organisationer. Målet är att motverka markförstöring och ökenspridning i Sahara och Sahel, öka livsmedelsproduktionen och att hjälpa lokalsamhället att anpassa sig till klimatförändringen.

 

Men hur ska det gå till i praktiken? Professor Mohamed Elfadl vid Helsingfors universitet har ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i hur man kan återta torra områden och stoppa markförstöring. Han säger att världen måste gå in för ett holistiskt synsätt på jord- och skogsbruk, vilket beaktar klimatförändringen och människans roll i den.
För Mohamed Elfadl  har kampen mot ökenspridningen en personlig dimension. Han är född och uppvuxen i norra Sudan i en region där problemen med ökenspridningen är väldigt konkreta.
– Vi lever nära öknen, där finns knappt om vegetation och sandstormar-na är så häftiga att man inte kan se sin egen hand om man håller armen utsträckt.
Mohamed Elfadl började studera lantbruksvetenskaper vid universitetet i Khartoum på 1970-talet. Efter ett tag bytte han inriktning till skogsvetenskaper.
– Jag insåg att många som studerade jordbruk inte brydde sig så mycket om naturen. Medvetenheten om miljö-frågor var överlag rätt dålig.

 

Vid universitetet jobbade Mohamed Elfadl med att utveckla metoder för att odla träd i torra och halvtorra områden. Ett syfte var att motverka eller stoppa ökenspridningen. Småningom kom Mohamed Elfadl till insikten att det inte räcker att planera träd. Människorna behöver mat, inkomster, betesmarker, skugga för sina husdjur och ved för att kunna tillreda sin mat.
– Jag började jobba med projekt som tog alla dessa områden i beaktande. Visst, skogsbruk är viktig, jordbruk är viktigt, men vi måste ta hand om båda i harmoni. Lösningen är trädjordbruk.
Trädjordbruk är ett odlingssystem som kombinerar trädodling med odling av grödor och i många fall även med djurproduktion. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har konstaterat att trädjordbruk har en viktig roll i att bekämpa fattigdom och öka livsmedelsproduktionen för en allt större befolkningsmängd.

 

För människorna i Sahara och Sahel-regionen är torka, vinderosion och markförstöring stora utmaningar. I sina studier har Mohamed Elfadl och hans kolleger visat att det går att skapa produktiva trädjordbruk i svåra förhållanden. Ett av de viktigaste träden är Acacia senegal, som tillhör familjen ärt- och baljväxter. Mjölksaften kan tas tillvara och den används bland annat som förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Gummi arabicum eller akaciagummi, som det också kallas, finns med största sannolikhet i ditt tuggummi.
– Akacia senegal är perfekt för trädjordbruk i torra områden eftersom det växer i områden med extremt lite regn. Mellan juli och oktober kan människorna sköta sitt jordbruk i närheten av träden och mellan oktober och mars skördar de gummi, vilket genererar en inkomst för resten av året.
Ett annat träd Mohamed Elfadl gärna skulle se planteras i de extremt torra områdena är Prosopis juiliflora eller Mesquite.  I Sudan klassas den i dag som en invasiv art och är förbjuden. Enligt Mohamed Elfadl beror det dåliga ryktet på att människor tog växten till fuktiga regioner där den växte för mycket och trängde undan lokala arter.
– Lokala arter är oftast bäst, men vad gör vi på platser där man knappt kan tala om ekosystem? Mesquite är det enda som växer på vissa ställen och som skulle möjliggöra ett jordbruk. Trädet skulle ha kunnat rädda många människor undan hungersnöd och jag kommer att försvara det så länge jag finns.

 

Mohamed Elfadl är hoppfull. I dag finns en stor medvetenhet om vad som kan göras och vad som borde göras.
– På samma sätt som strategier för jord- och skogsbruk och miljöåtgärder inte får motverka varandra på en nationell nivå ska de inte heller göra det på en internationell nivå. FN har till exempel tre separata konventioner som berör ökenspridning, klimat- och miljö-program och de borde vara i harmoni med varandra och inte tävla med varandra.
När beslutsfattarna förbinder sig till att stöda konkreta åtgärder för att motverka markförstöring och ökenspridning behövs mycket jobb på lokal nivå för att öka kunskapen om till exempel fördelarna med trädjordbruk.
Men hur ska man få ungdomarna på den sudanesiska landsbygden att se möjligheterna i jordbruk och förhindra massflytten till städerna?
– Lokalt handlar livet om att överleva. Det här är främst en socio-
ekonomisk fråga. När ungdomarna märker att de kan tjäna pengar på att sälja akaciagummi, vattenmeloner eller andra grödor blir livet på landsbygden mer lockande. Att de genom trädjordbruk förbättrar miljön kommer som en biprodukt.

Artikeln har producerats med stöd (biståndsmedel) från utrikesministeriet

Den försvunna byn

Se noga på huvudbilden i artikeln, fotograferad av Jörn Laxén. Den föreställer två kvinnor som promenerar i kanten av en öken. Tror man. Men kvinnorna går i själva verket på sin by som blivit under en sanddyn. De går alltså på taknivån av byn som ligger i norra Sudan, väster om Nilen mot Saharaöknen. Byn Abdu Tab har sedan 1950-talet blivit tvungen att flytta undan en framryckande sanddyn med cirka tio års mellanrum, Några hundra meter varje gång . Efter att träd av arten prosopis planterades här i medlet på 1980-talet så har byn kunnat stanna på ett och samma ställe. Sanddynen kan inte tränga igenom prosopisbuskagen. Sanden har i stället spridits ut åt norr och söder med vinden. Byborna har kunnat expandera byn en bit tillbaka mot prosopisbuskaget utan fara. Byborna behöver inte mera leva i skräck att de skall vakna en morgon med husen fyllda av sand halvvägs upp till taket.
HM

Ökenspridning
globalt problem

Markförstöring och brist på rent sötvatten räknas till de största globala hoten mot livsmedelssäkerheten. 

Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) är en 25 procent av världens markyta förstörd, 8 procent måttligt förstörd, 36 procent stabil eller endast lite förstörd, medan 10 procent är under förbättring. Av återstående yta är kring 18 procent barmark och 2 procent insjöar. 

Stora förstörda områden finns på Syd- och Nordamerikas västkust, kring Medelhavet, i Norra Afrika och i Sahelregionen samt i Asien. Markförstöring eller markdegradering definieras ofta som en minskning eller förlust av den biologiska mångfalden. Markförstöring inträffar ofta i torra områden och med tiden skapas ökenliknande förhållanden. Då talar man om desertifiering eller ökensridning. 

Flera globala, nationella och lokala initiativ verkar för att återställa markerna och för att motverka ökenspridning och markförstöring. I det så kallade Bonn-initiativet som undertecknades år 2011 av världens ledare kom man överens om att 150 miljoner hektar förstörd mark ska återställas före år 2020. Bonn-initiativet är inte ett nytt avtal, snarare ett praktiskt verktyg för hur man ska nå de målsättningar flera tidigare överenskommelser uttalat. 

FN:s konvention om åtgärder mot ökenspridning (UNCCD) undertecknades hösten 1994. Den ålägger medlemsländerna att skapa långsiktiga planer för att hindra och förebygga ökenspridning. Planerna ska inte bara rikta sig mot ökenspridningen här och nu, utan också innehålla utvecklingsstrategier som ska göra de sociala förhållandena bättre. Detta genom att främja invånarnas sociala och ekonomiska mänskliga rättigheter.

Träd-, gräs, och buskplantering, skogsjordbruk och vindskydd hör till de åtgärder som används för att återställa marken och för att motverka markförstöring och ökenspridning. Även utnyttjande av fjärranalysverktyg, användning av solfångare som energikälla samt åtgärder som motverkar växthuseffekten kan användas i arbetet mot ökenspridning.

 

 

Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015
Kommentarer (2)
Skriv siffran 7 med bokstäver:
bajs sida 2.0
olaconny/ullared09.10.18 kl. 13:25
orten libbanon nbakfedhbcsbvfcjednfvjxbc nbfdjgnjdsnvbjkxfdcnbvjerngjndfjbv nz baltiska havet
ghvhgbvkko olaconny/ularred09.10.18 kl. 13:26

Raesultat för skogar

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.