Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.

Bruket av fossilt bränsle är som känt den största orsaken till försnabbandet av klimatförändringen, men skogarna spelar också en viktig roll. Av alla växthusgasutsläpp uppstår 10–15 procent till följd av avskogning i tropikerna.

Det internationella REDD-programmet (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation), som grundades år 2008, strävar efter att motivera u-länder att skydda och bättre ta vara på sina skogar och på det sättet delta i kampen mot klimatförändringen.
– Det är tid att agera nu, det vill säga inom 5–10 år, säger Vesa Kaarakka, skogsrådgivare vid Utrikesministeriet.
REDD utgör Finlands viktigaste enskilda utvecklingssamarbetsprojekt inom skogssektorn. Av de 40 miljoner euro som årligen satsas på skogssamarbete går omkring 15 miljoner till REDD. På bara några år har summan fördubblats. När REDD-finansieringen inleddes år 2010 bidrog Finland med 7 miljoner euro.
Kaarakka tippar att den kommer att hållas på nuvarande nivå under de kommande tre åren, ifall det inte inträffar några överraskande förändringar i utvecklingsstödet.

Under åren 2009–2012 har Finland deltagit i ett program som utvecklar metoder för hållbar användning av skogar och uppföljning av skogsresurserna i Tanzania, Zambia, Vietnam, Peru och Ecuador. Kaarakka anser att Finland är en viktig aktör inom skogssektorn i förhållande till landets storlek.
– Jag skulle inte ha något emot att Finland tog en ännu aktivare roll, men det är en resursfråga. Vi har inte möjlighet att nämnvärt öka vårt bistånd inom sektorn. Däremot kan vi höja vår inverkan genom att förbättra kvaliteten på vårt samarbete, säger han.
Norge, som är den största REDD-finansiären, har förbundit sig till att satsa cirka två miljarder euro på skogs- och klimatprojekt. Det här är lika mycket pengar som Finland använder på utvecklingssamarbete under två år. Hittills har emellertid endast 10–15 procent av medlen utnyttjats.
– Ländernas kapacitet att ta emot finansiering är betydligt mindre än vad summor av den här storleksklassen förutsätter, förklarar Kaarakka.
Norge har valt att rikta sina satsningar på de viktigaste tropiska regnskogarna i länder som Indonesien, Kongo, Brasilien och Guayana.

 

 

REDD skiljer sig från traditionellt utvecklingssamarbete på åtminstone en viktig punkt: finansieringen är resultatbaserad. Understödet delas antingen ut i reda pengar, enligt vissa överenskomna principer, eller också används det till att bygga till exempel hälsovårdscentraler, skolor eller till att skapa alternativa inkomstkällor.
REDD-inkomsterna är med andra ord inte bundna till skogsskydd eller hållbart skogsbruk. Logiken är att pengarna eller de andra förmånerna ska uppmuntra lokalbefolkningen till att skydda skogen genom att erbjuda dem sådana saker de vill ha och behöver för att uppnå en högre levnadsstandard.
Några stora succéberättelser har REDD tills vidare inte bjudit på. Innan man kan tala om verklig framgång borde man få resultaten att sprida sig, anser Kaarakka. Som exempel på ett lyckat projekt nämner han Laos, där man kunnat påvisa att skogsarealen ökat genom hållbara skogsvårdsmetoder.
– Mekanismen är så pass ny att det inte finns några längre erfarenheter av hur effektiv den är. Beredandet av programmet är kanske ännu mer krävande än man trott. Till alla delar kan vi inte veta hur programmet förverkligas på lokalnivå.
Enligt Kaarakka krävs det sektoröverskridande samarbete för att få bukt med de verkliga orsakerna bakom avskogningen.
– Intresset för REDD riskerar att sjunka, det finns det redan tecken på. Därför måste man få resultat inom tre–fyra år.

Flera organisationer har förhållit sig kritiska till REDD-mekanismen. Kaarakka menar att det finns ett visst fog för kritiken.
– Alla gånger har lokalbefolkningens åsikter inte tagits i beaktande. Om folk inte deltar i beredandet av verksamheten eller drar nytta av den, vill de inte förbinda sig. Det här leder i praktiken till att projekten stampar på stället. Därför är det av högsta vikt att få med olika grupper i ett tidigt skede.
De ofta svaga och korrumperade regimerna i u-länderna sätter också käppar i hjulen. Ytterligare en utmaning är fastställandet av mätkriterier för i vilken mån avskogningen avtagit och skogarna återhämtat sig. Frågorna kring dem är många: På vilken nivå mäter man förändringen? Hur kan man avgöra om återhämtningen beror på de åtgärder som vidtagits inom ramarna för programmet? Flyttas trycket på skogarna någon annanstans?
Internationellt har det ställts brokiga förväntningar på REDD. Förutom att motverka avskogning, önskar man att programmet hjälper till att bevara den biologiska mångfalden och förfoga över naturresursernas samt reducera fattigdomen. Kaarakka bedömer att det här är problematiskt.
– Om man ställer förväntningar på programmet som det inte kan uppfylla, är risken att huvudmålsättningen försvinner.
Trots det här förhåller han sig optimistiskt.
– REDD lyckas om programmet får tillräckligt med internationell finansiering och om man tar itu med de verkliga problemen som ligger bakom avskogningen. För att det här ska gå vägen kan vi inte enbart arbeta inom skogssektorn.

REDD

• strävar efter att lindra klimatförändringens negativa följder
• inkluderar bekämpningen av avskogning och skogsavverkning, gynnar hållbar skogsförvaltning
• syftet är att göra skogen mer värdefull om den står kvar genom att värde­sätta kol som lagras i träden.
• UN-REDD är FN:s samarbetsintiativ för minskning av koldioxidutsläpp till följd av avskogning i u-länder.
• Inom REDD betalar i-länder u-länder klimatkompensation för bevarandet av skog.
• Norge är den största REDD-finansiären.

 

Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Raesultat för skogar

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.