Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.

Inom dagens miljörörelse är det få som kan uppvisa en sådan bredd i sitt naturintresse och i sitt engagemang i olika miljöorganisationer som Panu Kunttu. Han började som fågelskådare som 7–8-åring och blev i tonåren intresserad av den övriga naturen.
Då hackspettskogar och fågelrika våtmarker i hans hemtrakter i Åbo avverkades och torr­lades insåg han att han ville jobba för naturskyddet. Kunttu blev småningom ordförande för Åbo ornitologiska förenings naturskyddssektion och snart följde engagemang i Luonto-Liitto och Finlands Naturskyddsförbund. För närvarande jobbar Kunttu som skogsexpert på WWF.

Skogslagstiftningens förnyelse har det senaste åren legat högt på miljöorganisationernas miljö­politiska agenda. Tyvärr kommer regeringens lagförslag inte att innebär någon förbättring av skogsskyddet – snarare tvärtom. Detta trots lobbning från miljöorganisationernas sida och en rapport från ledande skogsforskare som tydligt visar på brister i det nuvarande lagförslagets möjligheter att bevara skogarnas biologiska mångfald. 
– På WWF trodde vi inte att man i Finland på 2010-talet kunde stifta lagar som försvagar naturens mångfald, säger Kunttu.
Det största problemet är den tionde paragafen, som tydligare än tidigare definierar de skyddade naturtyperna (”lagbiotoperna”) som små, i praktiken högst en halv hektar. Problematiskt är också att slutavverkningar kommer att få utföras utan de tidigare kraven på att skogen ska ha nått en viss ålder eller trädstammarna en viss grovlek. Trots talrika påpekanden från miljöorganisationerna saknar också lagförslaget krav på en minimimängd död ved i skogarna. Kontinuitetsskogsbruk, som sannolikt gynnar skogsnaturen, kommer i princip att tillåtas, men med sådana begränsningar att det inte fungerar överallt.

Skogsskyddet i Finland har i alla fall tagit ett steg framåt i och med att Metso blivit populärt bland skogsägare som frivilligt låter skydda sin skog. Men Kunttu ser även här problem.
– Programmet har ett finansieringsunderskott på 10 miljoner euro i förhållande till målsättningarna. NTM-centralernas resurser räcker inte till för tillräcklig informationsspridning om Metso. Tjänstemännen har inte tid att aktivt marknads­föra Metso till markägare med skog som har betydande naturvärden. Kunttu är också bekymrad över att det mest är enstaka separata skogsområden på 5–10 hektar som erbjuds till programmet. Av ekologiska orsaker skulle det i första hand behövas större sammanhängande områden.
– Metso kommer inte ensamt att rädda naturen i södra Finlands skogar eftersom programmet skulle öka andelen skyddad skog bara från två till tre procent.

Kunttu bedömer att även staten och kommunerna kunde bidra med betydligt mer till skogsskyddet än vad som nu är fallet.
– Ofta får man höra att staten inte längre har något skyddsvärt kvar i sina skogar. Men förra året visade miljöorganisationerna genom sina inventeringar att staten äger skyddsvärda områden med en total areal som är tio gånger större än de 15 000 hektar som enligt regeringsprogrammet ska skyddas, säger Kunttu.
Regeringsprogrammet innehåller också målet att 5 000 hektar som ägs av kommuner och församlingar borde skyddas.
– För många kommuner utgör intäkterna från skogsbruket enbart några promille av kommunens totala intäkter. I sådana fall kunde kommunen med fördel låta fridlysa skogar med betydande naturvärden. Som exempel nämner Kunttu sin hemkommun Kimitoön, vars skogsintäkter är 0,03 procent av kommunens totala inkomst.
– Den lokala naturskyddsföreningen har alla möjligheter att påverka beslutsfattare och utnyttja medlemmarnas kunskaper om lokala naturvärden. Det gäller att följa med planläggningen i kommunen, säger Kunttu som har bred erfarenhet av detta som aktiv i Kimitoöns Natur.

Hur väl förankrat är kraven på ett ökat skogsskydd bland allmänheten?

– Opinionsundersökningar visar att 85 procent av befolkningen är för ett utökat skogsskydd och att 70 procent motsätter sig kalhyggen. En tredjedel av skogsägarna bedömer att bevarandet av skogsnaturens mångfald är skogsvårdens viktigaste målsättning, berättar Kunttu.
Enligt honom har naturskyddskraven stöd bland en tyst minoritet. Aktiva folkrörelser föds lokalt närmast då den egna hemskogen hotas av exploatering. Kunttu tror att utvecklingen hela tiden går mot större förståelse för skogsskydd. Frågan är bara om vi kommer att ha förlorat för mycket innan skogsskyddet blivit mainstream.

Panu Kunttu beklagar att det råder många missuppfattningar om skogsskydd och skogsnatur. En sådan missuppfattning är att skogen på något sätt skulle kräva aktiv skötsel från mänskans sida för att växa och må bra. En annan är att skogsnaturen nog med tiden återhämtar sig från den störning en kalavverkning innebär. Att så inte är fallet visar färska forskningsresultat från Östra Finlands universitet. Enligt dessa kommer skogens ursprungliga artsammansättning inte nödvändigtvis någonsin att återställas efter att den kalhuggits.

 

Profil / Panu Kunttu

  • 34 år. Har räknat ut att han skulle vara i pensionsåldern om alla hans år som aktiv i olika miljöorganisationer kunde räknas till godo
  • varit aktiv i de flesta miljöorganisationerna i Finland, bl.a. som ordförande för föreningen Urskogens vänner (Ikimetsän ystävät) som står bakom Stiftelsen för naturarv (Luonnonperintösäätiö)
  • fick i våras Finlands naturskyddsförbunds förtjänsttecken i silver för sina insatser i natur- och miljöskyddsarbetet
  • FM, studier i skogsekologi vid Joensuu universitet och biologi vid Jyväskylä universitet.
  • håller på med doktorsarbete gällande tickor i skogarna på öar i Skärgårdshavet
  • rör sig med kajak i skärgården under sina inventeringar
  • bosatt i Dalsbruk
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Raesultat för skogar

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021

I höstliga Åboskogar

I Åbos nordligaste utkanter finns ett område med stora sammanhängande skogar, myrar och sjöar. Följ med på en givande höstvandring till Kuhankuono.
Text & foto Caj Koskinen, Finlands Natur nr 3/2020

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.
Jaska Halttunen. Finlands Natur nr 1/2020

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Höst i norra Karelen

Ruunaa rekreationsområde öster om Lieksa lämpar sig utmärkt för en höstlig veckoslutsvandring som även tonåringar uppskattar – trots nattkyla och snöslask.
Asko Ristolainen, Finlands Natur nr 3/2019

Fågelrik skärgård, orörda myrar och berg

Södra Österbottens skärgårdszon är smal men rik på både flyttande och häckande fåglar. Inne i landet finns vidsträckta myrar i naturtillstånd och några av Österbottens högsta berg.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

En utsikt värd en klättring

Höga berg och djupa dalar – så kunde man beskriva Höga Kusten, som tillsammans med ”Låga Kusten” på finska sidan av Kvarken bildar ett av UNESCO:s världsarv. Ett gäng naturfotografer från Biofoto Finland upplevde världsarvet i kyligt vårväder i fjol.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Djupt i Birkalands skogar

Riktig urskog är en bristvara i Svenskfinland, ja i hela södra Finland. Men i Seitseminen nationalpark, inte långt från södra Österbotten, kunde ett gäng naturfotografer uppleva den skogliga höstnaturen när den är som bäst.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017

Gråsparvarnas by

Välbevarad kulturhistoria, ett ålderdomligt landskap genomkorsat av gärdsgårdar och en sällan skådad mångfald av växter och insekter – det är Stensjö by i ett nötskal.
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2017

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2017

Nu är de här: FSC-märkta julgranar

Utomlands har julgranar som odlats med hänsyn till miljön redan marknadsförts en tid. Nu är de på kommande även i Finland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2016

Svagt samhällsansvar i eukalyptusskogen

Finländska skogsbolag är djupare involverade i den globala skogsavverkningen än de flesta finländare anar. Kraven på finländska företag verksamma utomlands borde vara högre, säger forskare.
Vera Schoultz, Finlands Natur nr 4/2016

Njut av skogen om hösten

En höstpromenad i skogen är aldrig fel. Både soliga dagar med hög klarblå himmel efter nattens frost och mulna dagar med milda sydliga vindar har sin charm. Lite duggregn är inte hela världen, det finns klädsel som skyddar mot väta.
Magnus Östman, Finlands Natur Nr 3/2016

Bävern gynnar skogsnaturen

Den europeiska bävern klassas som nära hotad i Finland och finns upptagna i EU:s habitatdirektiv som strikt skyddad art. Ändå får den skjutas inom en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. För jaktåret 2016–2017 är kvoten 275 djur.
Magnus Östm. Finlands Natur nr 3/2016.

De guidar dig i naturen

Att bege sig ut i naturen helt ensam kan för många kännas mindre lockande. Då kan en guidad tur i grupp kännas tryggare. Vi presenterar här några kunniga guider verksamma på olika håll i Svenskfinland.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2015

Ge oss skog vi kan bruka

Du kan visa ett foto av ditt ärvda, idag söndersuttna matsalsmöblemang och en duktig restauratör kan fixa till det. Men är det ett träd eller en skog som huggits ned hjälper inga foton.
Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 4/2015

Drömmen om en grön mur

Det har gått tio år sedan initiativet The Great Green Wall lanserades. Ett initiativ med syfte att stoppa ökenspridning i Sahara och Sahel och som dessutom ska förbättra levnadsvillkoren för miljoner människor.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 4/2015

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.
Tobias Pettersson, Finlands Natur 1/2015

Markägare dikterar fredningar

NTM-centralen i södra Österbotten har godkänt markägarkrav på att få jaga, fälla träd och muddra på naturskyddsområden. Har syftet med naturskyddet glömts bort?
Bernt Nordman & Magnus Östman. Finlands Natur 3/2014.

FSC-skogscertifiering: Åland går före

I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket.
Magnus Östman. Finlands Natur 2/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Tillsammans är vi starka

– Det är bra att vi har olika miljöorganisationer med god sam­arbetskultur. Då vi har olika arbetsmetoder men jobbar med samma målsättningar får vi mer till stånd, säger Panu Kunttu, från WWF.
Magnus Östman. Finlands Natur 3/2013.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Fångad dimma bevattnar hotad skog

Byborna i ökenlandskapet Atiquipa på Perus västkust har kullarna, havet och dimman att tacka för sin växtlighet. Inom ett finländskt biståndsprojekt jobbar byborna för att plantera mer skog på de karga kullarna.
Luzilla Backa. Finlands Natur 1/2013.

Åsmarker behöver skötsel

Backtimjan, kattfot, mosippa och ett stort antal hotade insekter är beroende av solexponerade bara ytor på torra sandmarker. Sådana kunde lätt skapas och upprätthållas även i ekonomiskogar.
Text: Magnus Östman. Finlands Natur 4/2012.

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp.
Text: Bernt Nordman. Finlands Natur 5/2010.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.